Clintons oro är lätt att förstå. På håll får man intrycket av ett land som sugs allt djupare ner i kaos och laglöshet.

Sedan president Felipe Caldéron startade kriget mot knarkkartellerna i december 2006 har 28 000 människor fått sätta livet till.

Knappt en dag går utan att nya hemska historier om massakrer och dödsskjutningar når omvärlden.

För några veckor sedan dödades 72 invandrare från Centralamerika som vägrade lyda en av knarkkartellernas order. De ställdes upp på led och avrättades.

Kropparna efter två höga poliser som ledde utredningen hittades i går. De försvann kort efter att de lämnat sin första preliminära rapport om massakern.

Mörda

Ingen går säker i Mexiko. Knarkmaffian tvekar inte att mörda för att skrämmas och statuera exempel.

Borgmästaren i staden El Naranjo, Alexander Lopez Garcia, sköts i går på sitt kontor. Den nionde borgmästaren att dödas i år.

Journalister vågar inte rapportera vad som händer i deras eget bevakningsområde av rädsla för att själva bli offer.

Trots att regeringen skickat polis och militär till de värsta områdena råder laglöshet. Antalet kidnappningar har tredubblats.

Skicka hem

I tjusiga och välbärgade Monterrey har amerikanska UD beordrat personalen att skicka hem sina familjer. Stan är för farlig.

Inte konstigt att Hillary Clinton efter ett tal på tankesmedjan Council on Foreign Relations sa att situationen i Mexiko "påminner mer och mer om läget i Colombia för 20 år sedan när knarkkartellerna kontrollerade vissa delar av landet".

Visserligen är inte hela Mexiko drabbat men det var precis på samma sätt i Colombia. I vissa delar av landet var det helt lugnt medan det var förenat med livsfara att vistas i andra.

Knarkhuvudstaden Medellin i Colombia klassades för 20 år sedan som världens farligaste stad. Nu har titeln tagits över av mexikanska Ciudad Juarez där sönderskjutna lik kantar gatorna varje dag.

Oroliga

Clintons uttalande kan inte ses som annat än en signal om att USA är allvarligt oroat av läget. Mer oroliga än man hittills visat utåt.

Hillarys ord visste var de tog. De bemöttes snabbt av presidentens säkerhetsrådgivare som sa att den enda likheten med Colombia är att knarkhandeln "drivs av den gigantiska efterfrågan i USA".

Fyra år av fullskaligt krig mot kartellerna - med amerikanskt stöd - har inte lett till en minskning av droghandeln. Bara en enorm eskalering av våldet.

Knarkkartellernas senaste metod är bilbomber mot sina fiender. Fyra har exploderat på tre månader. En taktik som normalt används av politiska gerillarörelser. Genom att mörda politiker försöker knarkmaffian kontrollera myndigheterna.

Efterfrågan

Ytterst vill man skapa frizoner där knarkmaffian i princip kan styra delar av landet själva och få sköta sin business i fred.

USA oroar sig över diskussionerna i Mexiko om att legalisera droghandeln och på så sätt försöka få stopp på de stora vinsterna. Pengarna är vad som driver våldet.

President Caldéron har markerat att han är beredd att testa nya vägar för att få stopp på våldet. Han har sammankallat och lett en antal möten där legalisering varit en av huvudfrågorna. Han påpekar dock att detta inte är något Mexiko kan göra på egen hand. Det är efterfrågan på droger i USA som driver knarkkriget i Mexiko. Bara om USA gör droger lagliga får det någon effekt på Mexiko.

Även om Kalifornien i höst ska rösta för att legalisera mariuana för personligt bruk finns en allmän legalisering av droger i nuläget inte på kartan.